Djur och natur på Gränna GK

Djur och natur på Gränna GK

En golfbana skapar speciella förutsättningar för olika biotoper både på och omkring banan. Dessutom spenderar vi golfare många timmar utomhus på just dessa ytor och med denna sida vill vi öka intresset och kunskapen om vad vi ser, och kanske inte ser, på vår golfrunda.

Meddela gärna kansliet efter rundan om du sett något intressant när det gäller djur och natur så kan vi uppmärksamma andra och sprida mer information. 

Daggmask

Dessa maskar krälar gärna runt på våra greener. Maskar är viktiga i ekosystemet både för att de bryter ned växtdelar och för att de syresätter och dränerar marken genom sina gångar. Daggmaskar har inga käkar utan äter genom att bilda ett tryck i svalget och suga in maten.

De äter inte bara löv, bark, strån och alger, utan också animaliskt material som bakteriemattor, svamphyfer och fjädrar. När det gäller löv är de kräsna, det ska vara nedbrutet av svampar och bakterier. Dom små glupska rackarna äter runt halva sin kroppsvikt per dag. Daggmask har även en omrörande effekt på jorden. Att maskarna ofta syns efter regn beror på att de då kan byta vistelseplats utan att bli uttorkade. Om de befinner sig i ett extremt torrt område kan de gräva hål upp till två meter djupa för att hitta den fukt som de behöver för att överleva.

Daggmasken är tvåkönad men korsbefruktad och bildar därmed både sperma och ägg men dock kan den inte para sig med sig själv utan dom byter sperma med varandra.

I ett före detta gruvområde nära Devon i England, där marken är förorenad med arsenik, lever daggmaskar som har anpassat sig. Deras DNA har förändrats så mycket att den genetiska skillnaden mellan dem och deras icke arsenikanpassade släktingar är större än mellan människor och möss. Detta trots att endast 170 år hade gått från att föroreningen började tills DNA-analysen gjordes.

Vildsvin

Vildsvin och golf går på samma sätt som vildsvin och lantbruk inte så bra ihop. Tursamt nog är vildsvin känsliga för elektricitet vilket gör att det oftast går bra att stängsla med eltråd. Vildsvin är normalt skygga och nattaktiva. Dagarna tillbringas sovande i så tät vegetation som möjligt. De är allätare och äter främst rötter, växter, ekollon och potatis, men även sniglar, daggmaskar och insektslarver. Ett vildsvin kan bli runt 20 år gamla. Dom blir könsmogna redan innan 1 års ålder samt kan få flera kullar per år.

Vildsvinssuggan har åtta aktiva spenar och varje kulting väljer ut sin specifika spene som den alltid diar från. De starkaste kultingarna tar vanligtvis den spene som ger mest mjölk. Föräldralösa vildsvinskultingar kan få dia hos en av moderns släktingar, men bara om dennes egna kultingar är mätta.

Även om de kanske ser lite klumpiga ut ska man aldrig underskatta hur snabbt de kan springa. Ett vildsvin kan komma upp i så mycket som 48 km/h! Djuren skyr kontakt med människor och går aldrig till oprovocerad attack. Det är sannolikt farligare att åka bil till vildsvinsskogen än att sedan kliva ur bilen och vistas i skogen.

Vildsvin är värddjur är trikiner. Trikiner är små parasitära maskar som smittar via kött infekterat av trikinlarver. Larverna frigörs i vildsvinets mage där de på några dagar utvecklas till vuxna maskar på 1-4 millimeter som sprider sig ut i kroppen. Vildsvinskött ska därför enligt lag genomgå en trikinkontroll innan det säljs vidare för konsumtion.

Under 1700-talet utrotades vildsvinen i Sverige. Dom kom tillbaka i det vilda genom rymning från hägn under 1970- och 1980-talen.

Den vildsvinseffekt som golfare och lantbrukare ser som ren illvilja från vildsvinens sida betraktar skogen som en lena för själen. Grisarnas bökande stimulerar förnans förmultning som sin tur frigör näringsämnen för skogen. På samma gång sätter grisarna i sig insekter som skogsägarna betraktar som skadeinsekter. Ollon från ek och bok är en favoritföda men under bökandet hjälper grisarna till att mylla ner både dessa frön men också andra växters frön.

Vattensalamander

Med undantag från lekperioden lever den större vattensalamandern på land. Djuren håller till under murkna trädstammar och stubbar, i smågnagargångar, under mossbeklädda stenar och i blockterräng, vanligen i fuktig huvudsakligen lövdominerad skog. Men påträffas sällsynt även på öppen mark som t.ex. golfbanor under vandring. Vattensalamandrarnas liv på land är hemlighetsfullt.

Djuren förökar sig under våren och försommaren. I södra Sverige inleds vandringen till en lekdamm i april, vanligen under de första regniga nätter då temperaturen håller sig mellan 0–5ºC. Småvatten som lämpar sig för reproduktion dammarna på våra golfbanor. De vuxna djuren återvänder till land i juni till juli. Ungarna går upp på land en till två månader senare.

Dessa små varelser är långlivade och kan bli upp till 25 år gamla samt blir könsmogna vid 2 till 6 års ålder.

Salamandrar har förmågan att återskapa förlorade kroppsdelar. Den märkliga förmågan har varit känd i hundratals år. Redan på 1760-talet experimenterade den italienske prästen och biologen Lazzaro Spallanzani med att klippa svansen av salamandrar som han hittade i diken och pölar. Han skrev till en vän att svansen ofelbart växte ut på nytt: ”Samma process upprepas inte bara en andra gång, utan även en tredje, en fjärde och så vidare.”

Dagens salamanderforskare använder både narkos och smärtstillande mediciner i sina experiment. De kan spåra hur olika slags celler byter skepnad, delar sig och finner sig till rätta i det som till slut blir en kopia av en förlorad kroppsdel.

Bilden nedan är tagen på valborgsmässoafton på övningsgreenen.